Frågor och svar

Hur gör jag för att gå med i uppropet?
– Du delar vår tanke om vikten av jämställdhet och vår strategi, det vill säga principen att inte delta i helmanliga paneler. Därefter hänvisar du till den principen eller den här hemsidan när du ställs inför en inbjudan till ett event utan någon kvinna på scen. Vill du stå med på hemsidan (inget krav) anmäl dig här. Du kan också hjälpa till att sprida kampanjen genom att tagga goda föredömen, skräckexempel eller allmänt glada tillrop och tagga dem #tackanej.

Varför bara fokusera på kvinnor och män, borde ni inte fokusera på till exempel etnicitet och annan mångfald också?
– Att vi utgår från att i första hand engagera oss i att undvika helmanliga paneler gör inte att vi struntar i all annan underrepresentation. Tvärtom tror vi att en sådan här kampanj kan bidra till att skapa en bredare debatt kring vilka som som får synas och höras idag, och vi välkomnar absolut fler initiativ som tar upp andra aspekter av mångfald. Rättviseförmedlingen, som gärna hjälper de som har svårt att hitta alternativ, tar för det mesta med fler former av underrepresentation i sina efterlysningar.

Vill ni kvotera in kvinnor oavsett om de har sämre kunskap än männen?
– Naturligtvis inte. Dock är det ett faktum att män många gånger kvoteras in just för att de är män, snarare än att de är bäst lämpade. Det finns helt enkelt en omedveten kvotering som görs varje dag, hela tiden. Det vi vill göra är att öppna ögonen för fördelarna med mer blandade paneler. Det gynnar både män, kvinnor, organisationer och företag ju fler perspektiv som kan belysas.

Det finns områden och branscher där det nästan inte jobbar några kvinnor, och än mindre finns kvinnliga experter att lyfta fram. Om alla skulle #tackanej skulle det ju inte gå att få till en panel?
– Det finns ett fåtal exempel på ämnen där det kan vara svårt att hitta kvinnor, men ofta handlar det om att arrangörerna är fast i gamla strukturer när det gäller var de hittar deltagare och hur de utformar sina paneler. Det finns också stora möjligheter att använda till exempel Rättviseförmedlingen för att på så sätt få in nya perspektiv och tips om personer. Det går också att utforma diskussionsämnen på ett sätt som gör att fler perspektiv och fler roller kan bidra till samtalet, vilket i sin tur kan öppna upp för fler typer av medverkande. Det handlar helt enkelt om att lyfta blicken och se fördelarna med en mer jämställd representation, snarare än att det kan krävas lite extra jobb att hitta kvinnliga deltagare.

Men hur ska jag som arrangör GÖRA då för att hitta andra än de vanliga? Det FINNS ju inga andra?
– Besök till exempel Rättviseförmedlingen och kolla in deras listor med talare och experter inom mängder av områden, som är framtagna med ett mångfalds- och jämställdhetsfokus. Eller gör en egen efterlysning genom att maila info@rattviseformedlingen.se och berätta vad du letar efter.

– Vi rekommenderar även att du läser igenom checklistan med 8 punkter som gör din konferens eller panel bättre. (obs, pdf-fil).

Gäller #tackanej även helkvinnliga paneler?
– Självklart, men när vi frågade Rättviseförmedlingen visade det sig att brist på män i paneldebatter är ett försvinnande litet problem, även i kvinnodominerade branscher.

Kan kvinnor också skriva upp sig på listan?
– Ja, alla som står bakom budskapet i vårt upprop kan skriva upp sig.

Är inte det här ett sätt för männen att ta över och ryggdunka varandra ännu en gång?
– Nej, det är ett sätt att använda sin priviligierade position till att ta ett steg tillbaka och ge någon annan ordet.